nanajaja.

Hejsan allihopa underbarafina! Ni kanske märkt att jag och Astrid inte uppdaterat på ett tag. Det är för att vi tänkte flytta från bloggen båda två är vi rädda. Jag kommer flytta till spotlife och Astrid hem till sin gamla blogg (misströsta inte där för hon har uppdaterat under månaderna här där med). Jag börjar dock som sagt på en ny boll på spotlife. spännande!!

Jag hoppas ni fortsätter läsa båda våra bloggar. För så mycket som vi tycker om er läsare. Och jag och Astrid pratade idag om hur skoj det kan bli med kommentarerna "öh bråkar ni eller". Hehe jag kan säga redan nu. Vi är fortfarande = <3.

Och <3 är vad jag vill säga till alla er.

Astrids gamla fina blogg.
Min nya snart fina blogg.

HEJDÅ RARA! det har varit superdupertrevligt att dela blogg med hanna ska ni veta. jag ville bara säga hejdå till er alla och så. tack så mycket för den här gången! (och så är jag barnsligt förväntansfull vad gällande hannas nya blogg. den är nämligen asfin.)
ni är så fina!
miljoner pussar från astrid
<3!!!!!

alla hjärtans dag har varit en ovanligt fin dag. jag åkte till biblioteket imorse och gick runt bland historiehyllan i en evighet. jag kom till skolan lagom till lunch. och sen hade jag bara bild och gympa som ibland kan vara bästa ämnena (framför allt det första, och det sista är väl en hellögn). efter skolan åkte jag, max och fanny och träffade flora, felix, daniel och rikard. jag drack en hallonsoda och flora gav mig ett vaniljhärta (=<3). sen bestämde flora och jag mig för att vi ville träffa mathilda som vi inte sett på år och dag. det resulterade i lite för mycket tid utomhus i -10 allt som allt. vi slutade mätta efter massa sushi. ibland, alltså idag, slår det mig hur mycket jag tycker om mina vänner. och min familj. för jag kom just hem och hittade en present från min pappa innehållande en underbar tekopp, fantastiskt te och massa choklad.
bäst.
nu ska jag sova massa! (efter lite skype med älskade hedvig)
/hanna

om ni har undrat lite över denna photo booth bomb senaste dagarn, och rätt mycket senaste tiden beror det mycket på att jag tappat bort min kameraladdare. det känns rätt jobbigt. och den är snart urladdad. nu sitter jag i min säng hemma och saknar min säng på landet. imorgon är det alla hjärtans dag. jag vet vem jag ska ge min ros till.
/hanna

jag har ju med mig datorn till skolan varje dag vilket resulterar i ett flertal nya photo booth bilder dagligen. sen så använder jag den minst lika mycket hemma och sådär. summan av kardemumman är väl bara att jag har en hejdundrans bilder. och att de faktiskt blivit en liten dagbok. här är de senaste två veckorna i lite olika bilder:
det här var dagen för inte så länge sen som max frågade om han hade mitt nummer helt seriöst och jag blev jättesur för max brukar smsa mig. max och jag:

den här dagen hade jag en krage hedvig sytt i spets tillsammans med en leopardkofta. alla trodde spetskragen var ormskinn och att jag körde djurtema fullt ut:

fanny en morgon för inte så länge sen när vi hade studiedag:

jag hade hittat min hästtröja äntligen och vera och jag satt ensamma i ett grupprum en morgon i skolan:

innan jag skulle på astrids festis för några veckor sedan. innan vi gick dit satte vi oss nedanför vitan, årets första vitanhäng, och jag trodde jag skulle dö av kyla:

jag brukar stanna kvar i skolan ibland. den här dagen hade vi köpt massa kex när vi slutat och gått tillbaka. jag åkte hem halv 7. här är jag ovanpå fanny:

här är astrid när hon lånade min dator förra onsdagen. hon spelade ävne in en video när hon danasar. det gjorde mig jätteglad:

här är jag när jag var sjuk i söndags. jag hade tittat på sex and the city i 6 timmar. det var soft:

här sitter jag just hemkommen förra lördagseftermiddagen. jag var så fruktansvärt trött och visste inte att jag skulle upptäcka att jag var sjuk samma kväll men var glad då för att jag kände mig ganska fin utan smink och hade just köpt en flaska gott vin:

jag på mattelektion. fast jag har redan läst matte så jag kan göra lite vad jag vill he he:

härom veckan gav mamma mig ett par nya byxor. jag var fett nöjd l_o_l:

och här kommer min favoritbild som är tagen innan jul men som jag var tvungen att ha med ändå. den här morgonen hade manne nämligen vaknat med en sugmärke. från ingenstans:

och som avslut så ser jag ut såhär just nu när jag äter en skinkmacka och dricker te tillsammans med photo booth. livin the dream


nu ska jag åka hem från landet. jag skulle kunna stanna i ungefär 100 år till och sova.

Nu sitter jag här i min favorittröja och väntar på att bilen ska avgå mot nynäshamn där vi ska ta färjan till gotland. jag ska sova helahela helgen har jag bestämt. och där emellan har jag faktiskt tagit med mad men säsong3 -boxen och sex and the city säsong 6. Det känns rätt stabilt.
/hanna

(utanför skolan)

(ett grupprum)


(fina klassrum har vi)

(bildkorridoren)

(hur fin utsikt som helst)

(bra bildsal)

Vi har fått flera frågor om Globala Gymnasiet de senaste dagarna och det är självklart då 95orna snart ska välja! Astrid upplyste mig just om att imorgon är det öppet hus på globala. Så kom snälla!

På globala går det rätt lätt att dela upp folk i olika kategorier utifrån varför de valt globala - de som aldrig passat in någonstans, de som passat in utåt men inte känt att de passar in (tror jag och Astrid passar in där båda två) och de som inte kom in på södra. De här facken är inget folk bryr sig om men det gör eleverna väldigt ödmjuka. Och det är något jag verkligen kan intyga som började direkt i andra ring.
Skolan har tre linjer att erbjuda (och som jag förstått det kommer det bli annorlunda till hösten) som det ser ut nu - natur och hälsa, sam bild och sam global. När jag pratade med rektorn för nu länge sen sa han "Naturarna lever i en egen bubbla. Sammarna är jag ibland rädd ska jobba ihjäl sig. Bildarna är de som verkar lyckligast, och är faktiskt de som får bäst betyg."
Jag säger inte nu att natur och sam inte har något att erbjuda. Det tror jag verkligen. Det är nog hur bra som helst faktiskt. Men jag vet att de flesta är ganska satsiga. Men jag tror man klarar sig fint utan att vara det. Och vad jag vet är att uppe i bildkorridoren klara man sig jättebra utan att göra något förutom att faktistkt vara engagerad och intresserad. Jag vet inte senast jag gjorde en läxa helt enkelt.
Globala är den där skolan där de flesta sitter kvar med klasskamraterna i timmar efter att man slutat. Det brukar vi i alla fall göra. Bara för att det är mysigt. Att ta ett av de massa grupprummen med mysiga kuddar och bara hänga. Där tror jag grejen med att vi inte får ha skor inne spelar stor roll. De blir en automatisk mer hem-känsla.
Sen så måste jag bocka och buga för maten som är oslagbar. Den är verkligen det. Det är ingen myt. Vegetarisk huvudrätt, ett giganstiskt salladsbord och nybakat bröd låter inte så illa va?
Sen var det någon som undrade - handlar allt vi lär oss om hälsa och miljö? Ja skulle jag kunna säga. Eftersom vi arbetar i projekt så bearbetar vi av de mesta sett att se saker och ting med. Men sen lär vi oss 1000 miljoner andra saker kring projekten också.

"Jävla flummskola" hör man över allt. Vi säger det och menar så himla väl för i alla fall jag älskar att ligga på golvet och ha lektion.

och sist - säg hej okej!
/hanna (och astrid hälsar)

mellis är helt klart bästa målet på dagen:

/hanna

(en film jag gjorde igår när jag hade huvudvärk. hanna är med i början!!! beautiful)
efter att ha upptäckt hur mycket frånvaro jag har så har jag bestämt mig att för första gången på väldigt länge tillägna den sista söndagen i januari åt att plugga. från och med nu ska jag vara i skolan varje dag och göra läxor i god tid osv osv osv osv. vara duktig helt enkelt!

-astrid

jag och coola-Klara tog lite ledighet från skolan och åkte till myrorna i jakt efter en madrass att ha tills på fredag. vi hittade ingen
bra (som vägde under 10000 kg) så jag köpte två tröjor istället. en guldglittrig (puss vad fin den är) och så denna pyamasliknande
tröja. asgrymma är dom i vilket fall.

(titta på det HÄR, HÄR och det HÄR <3 <3 <3)

-astrid

igår hade vi foto hela skoldagen.

Hedvig har kommit att bli min lillasyster jag hjälper och läxar upp, ibland min mamma som gör detsamma för mig, men framför allt min bästa vän.

För några veckor satt jag och pappa i bilen och pratade om på den där tiden då alla hans barn var små, jag så himla många år yngre än mina bröder, och jag säger:

”Jag minns att det jag önskade mig mest i hela världen var en lillasyster.”

Pappa sitter tyst en stund för att sedan säga:

”Jag vet, mamma och jag pratade ofta om det men vi var ju lite för gamla. Jag vet att det var din högsta önskan.”

Vi sitter båda tysta ett tag.

”Pappa, jag tror Hedvig på något sätt blivit den där lillasystern jag aldrig fick.”

Pappa sitter tyst ytterligare en stund, som han tänker på sitt svar:

” Jag vet Hanna, jag vet det.”

 

Jag kan inte säga att jag och Hedvig blev bästa vänner från och med den där dagen min mamma trampade på Hedvigs mammas fot på stenstranden. Det vore verkligen inte sant, även om jag önskar det vore så, så många år vi kunde vunnit. Men vi blev vänner från och med då. Vi var sommarkompisar. Jag skröt om att vara 2 år äldre och Hedvig stod ibland med stora ögon över alla mina historier. De blev så mycket mer spännande när jag kunde bre på åt alla håll för någon som ändå skulle finna mig så vuxen hur som. Sanningen var att jag var själv såg upp till Hedvig, säkert mer än det omvända ibland.

 

Jag vet inte riktigt när vi blev sådär nära. Det är väl tiden som gjort sitt i kombination med det vi gått igenom tillsammans, stöttat varandra för att kunna fortsätta andas bara det senaste året.

 

Framför allt vet jag inte när jag när jag insåg hur nära vi kommit att bli. För jag har trots allt upptäckt med tiden att Hedvig är den enda jag känner mig bekväm med att sova över hos mig i en vecka, den enda jag i alla lägen kan göra mig glad, den enda jag kan sitta tyst bredvid i en timme utan att varken känna mig tråkig eller stel. Vi har utvecklats tillsammans så att vi alltid kan läsa av varandras känslor som man så lätt kan med sina föräldrar. Bara veta vilket humör den ene är på utifrån ett sms på en mening.

Vi ligger i samma position när vi sover. Vi sträcker upp ena armen när vi inte kan sova eller bara för att koppla av. Våra garderober är i princip identiska, allt som går att köpa nytt har den andra med. Så även våra necessärer och häromdagen när jag var hemma hos Hedvig hade hon till och med köpt samma te som bara är mitt hemma.

Vi har börjat bråka som syskon, ibland genom att slåss men mest smågnabb som blir stora över vilken chipssort vi ska välja.

Och framför allt annat känner jag att Hedvig är den enda jag kan vara helt och hållet ärlig inför i alla lägen. Den enda jag kan vara mig själv med, visa alla sidor inför, dåliga som bra. Och jag vet inte vad som skulle hända om Hedvig försvann. Jag vet bara att mitt hjärta skulle gå sönder lika illa som hon vore min syster i blod.

Ni vet känslan av känna att säga "jag älska dig" inte är tillräcklig.

 

 

bilderna har flora tagit<3

hur mycket jag än sover så blir jag aldrig pigg känns det som.

Det här kan vara det sötaste jag någonsin sett. Ni måstemåstemåste se den här filmen!

-astrid

fanny och becca kom hit igår:


vi har det jättefint.
(beccas bilder)

Igår färgade jag håret turkost. Det bästa är att när man badar färgas hela vattnet blått. Det är fint för det ser ut som vattnet i tecknade filmer.

-astrid

för ungefär en vecka sedan var jag väldigt ledsen. när jag låg och sov kom en av mina bästa kompisar över med en liten burk och ställde den på verandan. ibland undrar man vad man har gjort för att förtjäna såna här fina saker.

hur kan en människa som man uppenbarligen knappt känner påverka en så mycket?

-astrid

En text jag skrev för några månader sedan men tyckte inte var värd att publicera:
Flora sa någon gång "såfort jag tänker på jul tänker jag på dig för du älskar verkligen julen, hanna".
Jag har alltid gillat julen. Lite extra mycket. Jag börjar lyssna på julmusik i oktober. Juldekorationer är en storsatsning här hemma och alla gardiner byts ut mot något rödrutigt och i varje fönster hänger en julstjärna, eller en julljusstake. Att hitta en perfekt julgran är en sport för mig. Jag laddar alltid med julfilmer månader i förväg. Jag hetsar julen liksom de i vem-dalen. Förra året blev det ingen jul alls för mig. Jag var i indonesien. Jag åt jullunch (som förövrigt måste erkännas vara den bästa lunchen jag ätit, jullunch med) på Four Seasons Hotel i Jakarta med min värdfamilj. Jag öppnade mina klappar i ensamhet bakom min säng. Jag öppnade även ett mejl lite senare från familjen som alla satt tillsammans där hemma. Jag grät lite grann. Jag ska inte säga att jag hade en dålig julafton för jag hade inte någon alls.
Därför är årets jul så otroligt viktig. Jag måste ta igen för förra året. Därför har jag nu övertalat familjen att den ska firas på landet i Barnen i Bullerbyn anda(vi har en bondgård i en liten by med 4 andra familjer). Jag har i huvudet redan planerat menyn för i år, vilka olika sorters julgodis vi måste baka och under middagen idag fick mamma och pappa tvingas lyssna på en spellista jag gjort under dage med lite mer finstämda jullåtar. På det hela har jag dessutom redan bestämt min egna klädsel. Jag överväger även tanken på att återinföra julrim.



(2008)



Nu sitter jag här brakförkyld dagen innan min sjuttonårsdag och årets första advent och slår in julkolor. Köket är fyllt av juldofter och glöggen värmer på plattan. Jag tror inte det kan bli bättre.

Jag är så trött och ändå är det enda jag behöver luft.

Nu ligger jag här och gråter lite grann. Kanske för att jag har legat i min säng i över 6 timmar nu. Mycket för Astrids skull. Lite för att jag har ångest för över att jag fyller år om mindre än en vecka.

Nu snor jag massa bilder av Floris här men igår hade jag lite kalas och det var en hel massa fint folk.

Max och Becca finner mina leopardpälsar bekväma. (great animals)

Malin var fin.

Vissa simmande. Inklusive jag.

Astrid tittade mest på på den fronten.
Manne, Fanny och Gabbe.

Nino.

Arvid, Elias och Linus.

Jag hade lånat Astrids klänning och kalasde i den.

Många fina skullde sova över och gick och la sig framåt fyra.

Men jag, Agnes och Hedvig dansade nästan till 6. Flora sov i soffan brevid.

Dagen innehöll städande, grym quinoasallad till frukost/lunch/middag. Vid tre åkte Fanny och jag mot globen för att köa till Håkan. Magi är allt jag kan säga. Jag var tvungen att hålla båda händerna över hjärtat för att det inte skulle gå sönder så vackert det var. Tårarna sprutade precis som konfettin. Turligt träffade jag min kompis Filippa som hade med sig kameran. Alla hennes bilder kommer jag nog behöva sno och rama in. Nu ligger jag i soffan brevid en sovande Fanny. God natt vänner!